2010-09-29

En dag kvar...

...sen slipper jag skiten. Äntligen. Jag fattar inte att jag stått ut så länge. Helt obegripligt... Imorgon klockan 15 öppnas portarna och jag släpps ut, muckar hade en ju kunnat kalla det, men jag skiter i det. Free as in free me, release me, let me go och låt mig andas... På kvällskvisten blir det fir med den andra duvan, som vann deltid idag. Tänk vad lite medvind kan göra för humöret!

Imorse hade vi kaos hemma. Hemma som i hela huset, för strömmen gick. Och när strömmen går sätter sprinklern igång i pannrummet och när pellets blir blöta, blir det gröt. När vi var på säkra sidan om att allt var ok, lämnade vi pannrummet åt sitt öde för en motiverande dag marscherande på arbetslinjen, utan att falla. Rensa gröt görs företrädelsevis kvällstid, off arbetslinje-hours.

2010-09-27

Mein Liebling!

Vårt hem tar form. Tapeterna i sovrummet står får mer färg än nödvändigt, de går en säker död till mötes. Rest in paper bags... I övrigt går det så sakteliga (vansinnigt långsamt actually) framåt. Vi packar upp en kartong, det mesta hamnar på golvet. Vi testar att packa upp en annan kartong och ser om det går bättre. Det gör det oftast inte. Men vi är glada över vårt hem och våra grannar, underbara grannar.

Anabola-Bill hade en ovanligt dålig dag på jobbet idag. Jag är glad att det snart är över. Jag smider nya planer också, och undrar hur livet skulle se ut om jag inte jobbade mer än 20 timmar per vecka... Vilka tavlor skulle jag måla? Vilka böckor skulle jag skriva/teckna/läsa? Hur skulle min kropp må efter all träning jag skulle utsätta den för? Jag förstår inte denna 40-timmars-hets. DebiteraMindre(tm)

2010-09-07

Skam den som ger sig IRL

Haha, min chef frågade om jag tycker att det känns bra inför nya uppdraget. Jag svarade helt enkelt:

- Ja, det känns jättebra. Skam den som ger sig...

Han skrattade och höll med. Jag tror han anar hur nära det var att det blev ett tack och ajöss istället för en gemytlig kaffestund om livet som teamführer för mig och mina team players anabola-Bill och det-var-bättre-förr-Bull... Jag börjar skaffa mig ett rykte som tuff och hård tror jag, hård men rättvis idealist.

Igår läste jag detta:
"Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tycker att ordet ”kultur” har en negativ klang och vill i stället använda ”underhållning”. Vad tycker du om det? – Jag tycker att namnet ”Lena Adelsohn Liljeroth” har en väldigt negativ klang. Därför föreslår jag att hon
döps om till 'Blubby'. "

Liv Strömqvist for president säger jag.

Enorma pjäser

Mina kollegor står i korridoren och myspratar om Kriget. Tyskarna hit och stridsvagnar dit.

Jag och Per har flyttat nu. Vi bor så vackert, jag kan inte fatta att det är sant. Nästan lika bra är att jag har en mycket begränsad tid kvar i bunkern, tillsammans med Krigetpratarna. 1 oktober blir det nytt uppdrag, jag påbörjar min Linuxkarriär. Och om 15 minuter ska jag ha kaffemötepaus med min chef om min teamledare, för att jag vill ge Herr Teamfûhrer lite creds bland all skit han får till vardags. Rätt ska vara rätt och jag gillar inte när fel person får ta all skit för att vissa andra anabola-stinna typer mobbas och är taskiga och det var bättre förr, fy fan. Och glöm aldrig Kriget.