Igår kväll fick vi återuppleva samma black-metal-flamenco-band som på den inte så formella middagen, men den här gången hade de ingen förstärkare så det var riktigt gemytligt. Vi satt på gräset på innergården, drack öl och pratade. Sen var klockan drygt asmycket och vi gick och la oss. En väldigt treflig afton.
Idag har både Per och jag varit trötta as, men det hela löste sig när vi beslutade att gå och bada. Bortsett från att jag blev attackerad (påflugen/landad på) av en av de största insekterna jag någonsin sett. Mild panik utbröt i hela min kropp, men räddaren Per pillade ut den ur mitt hår och vi simmade lugnt igen.
Nu sitter vi på DebConf9s sista talk; Ligtning talks. Känns lite sorgligt att det är över, men samtidigt ska det bli fantastiskt skönt att komma hem. Jag har fortfarande hopp om att komma hem i tid, tänker inte ge upp förrän det är kört. Woo woo!
2009-07-30
2009-07-29
I is blind developer, yes.
Strax är det Debian KeySigning Party så jag hinner inte skriva så mycket, men vi har i alla fall sett följande under eftermiddagen och kvällen:
Debian and Accessability: Två blinda killar (Sam och Mario) höll ett talk om/visade hur de använder en dator/Debian. Sam hade ett audio-system för att höra vad han skriver etc, medan Mario hade ett braille-system så att han helt enkelt fick veta det han behövde veta via blindskrift. Riktigt intressant.
Introducing DebConf10: Det intressantaste med detta var att nästa alla slides handlade om hur det är lättast att ta sig in i USA... Han som presenterade sa något i stil med weird politics countries might have some problems, bla bla bla... Jag undrar vilka som har weird politics egentligen.....
Using Debian for Hardware Design:
Ganska intressant, men här någonstans blev jag astrött och somnade. Well, så kan det gå.
Debian on Network Storage Devices and other devices: Martin Micklmayer, som var en av Pers handledare förra GSoC höll detta talk och det var riktigt intressant.
Well, off to sign some keys I am.
Debian and Accessability: Två blinda killar (Sam och Mario) höll ett talk om/visade hur de använder en dator/Debian. Sam hade ett audio-system för att höra vad han skriver etc, medan Mario hade ett braille-system så att han helt enkelt fick veta det han behövde veta via blindskrift. Riktigt intressant.
Introducing DebConf10: Det intressantaste med detta var att nästa alla slides handlade om hur det är lättast att ta sig in i USA... Han som presenterade sa något i stil med weird politics countries might have some problems, bla bla bla... Jag undrar vilka som har weird politics egentligen.....
Using Debian for Hardware Design:
Ganska intressant, men här någonstans blev jag astrött och somnade. Well, så kan det gå.
Debian on Network Storage Devices and other devices: Martin Micklmayer, som var en av Pers handledare förra GSoC höll detta talk och det var riktigt intressant.
Well, off to sign some keys I am.
The not so formal dinner
It was very nice! Pratade politik, sjukvård, IPv6 over facebook, TCP pigeon, irc, (un)safe C, mm, mm... Mestadels pratade jag med eddy, en glad rumän med, som det verkar, hjärtat på rätt plats. Tyvärr förpestades slutet av middagen med spansk black metal-flamenco, en man skrek ut sin passion och ingen annan kunde göra sig hörd. Tillslut blev de tillsagda av polis, de störde eller nåt(!), och det blev tyst och vi kunde i lugn och ro fotsätta konversera. Det är ett intressant land det här...
Idag har vi utfört lite video-team-relaterat arbete, lyssnat på wookey som pratade om cross-compling in debian, steve som pratade om debian cd och strax ska vi äta lunch. Jag har fått akut hemlängtan, lite oväntat faktiskt, men jag tror att mängden sömntimmar i natt spelar in i dessa känsor så jag tar dem inte på så stort allvar.
Jag har tröttnat ganska mycket på mitt packeterande så jag tror att jag ska ägna mig lite åt debian installer ett tag istället. Får se vad energikicken efter lunch ger mig lust till.
Nu ska vi i alla fall ta oss an maten, igår var veganmaten slut när vi kom, antar att köttmaten inte heller är äverdrivet populär eftersom folk låtsas vara veganer.... LOL.
Idag har vi utfört lite video-team-relaterat arbete, lyssnat på wookey som pratade om cross-compling in debian, steve som pratade om debian cd och strax ska vi äta lunch. Jag har fått akut hemlängtan, lite oväntat faktiskt, men jag tror att mängden sömntimmar i natt spelar in i dessa känsor så jag tar dem inte på så stort allvar.
Jag har tröttnat ganska mycket på mitt packeterande så jag tror att jag ska ägna mig lite åt debian installer ett tag istället. Får se vad energikicken efter lunch ger mig lust till.
Nu ska vi i alla fall ta oss an maten, igår var veganmaten slut när vi kom, antar att köttmaten inte heller är äverdrivet populär eftersom folk låtsas vara veganer.... LOL.
2009-07-28
Take me hooooome! Country roads!
VI har stora problem. I Spanien går det inte (alltså, I am stunned, det är 2009) att boka platser via internet, ej heller ringa och boka, utan vi behöver ta oss till Madrid, för att på plats på deras oficina internacional ( dit det inte går att ringa, för det har ingen telefon...) för att kunna boka biljetter hem. Alltså, naturligtvis får vi skylla oss själva, eftersom vi inte kollat detta i tid. Vi gjorde alltså det helt felaktiga antagandet att Spanien befinner sig i samma tidsålder som andra länder där internet och telefoner fungerar. Suck. Efter stora problem med diverse VoIP-telefoner (till slut fungerade Rikus N800, yay!) så lyckades vi hitta biljetter för att i alla fall ta oss till Paris, men sen visade det sig att dessa kostade 100 EUR så nu vet vi inte hur vi ska göra... Ett alternativ är ju naturligtvis att åka in till Madrid och fixa det, men det tar 4 timmar enkel resa, så då går vi miste om en hel dags talks och hackande på DebConf och det är ju inte för detta vi är här. Jaja, jag hoppas att det löser sig....
För övrigt har jag fått en släng av värmeslag i denna Europas varmaste region (igår var det 38 grader) så nu blir det mat och lite table tennis med nickb. Han är veterinär och har en gång utfört avancerad kirurgi på en piraja.
Bortsett från ovanstående huvudbry har vi det väldigt, väldigt bra. Lär oss mängder och lär känna fräcka g33ks. Igår var det DayTrip day och vi for till en flod med helt klart vatten och riktigt fina klippor. Magiskt.
Maten är fortfarande inte top notch, men vi lever och de försöker så gott de kan.
Over and out.
För övrigt har jag fått en släng av värmeslag i denna Europas varmaste region (igår var det 38 grader) så nu blir det mat och lite table tennis med nickb. Han är veterinär och har en gång utfört avancerad kirurgi på en piraja.
Bortsett från ovanstående huvudbry har vi det väldigt, väldigt bra. Lär oss mängder och lär känna fräcka g33ks. Igår var det DayTrip day och vi for till en flod med helt klart vatten och riktigt fina klippor. Magiskt.
Maten är fortfarande inte top notch, men vi lever och de försöker så gott de kan.
Over and out.
2009-07-25
Upplösningen på ilska 2...
Jag uppmärksammade problemet på irc och fick svaret att han som skrivit det, vid sin genomgång av sina slides helt enkelt missat det, men ändrat på en massa andra ställen, for that particular reason. Alla är välkomna.
Mission accomplished.
Mission accomplished.
DebConf dag 1&2
Idag är det lördag och DebConf dag 2. I torsdags kväll kom vi hit och vi gillar det. Men igår blev jag arg och nyss blev jag arg. Igår blev jag arg för att de (catering-firman som har hand om all mat) inte tar vår veganism på allvar.
- No, no, there is no eggs or milk in the food!
- Are you sure?
- Yes, it is asparagus soup.
- No cream?
- Only a little.
Så hittills har vi ätit: Vitt bröd, potatis och sallad. Jag är hungrig. Dessutom; När Per gick och pratade med han-med-tofsen som hela tiden lovat oss bra mat next meal, så hade han mage att uttala sig; - She is so serious! Well, tro fan att jag är seriös, jag är väl vegan av en anledning! Helvete. Imorse skulle vi fått sojamjölk så att vi kunde äta flingor, men icke.
Nästa ilska dök upp nyss när jag lyssnade på GSoC-presentationen (som Per var med i, he was great as usual). En av de sista slajdsen; How to make him want to stay involved in Debian. Vaddå him? Helvete. Need to say no more.
I övrigt tycker jag mycket om att vara här, jag har kul och träffar nice people. Det blir aggro-inlägg när jag är arg. Jag har egentligen mycket mer att berätta som är bra här än vad som är dåligt, men jag har ingen lust med det nu. Jag är ju inte him...
- No, no, there is no eggs or milk in the food!
- Are you sure?
- Yes, it is asparagus soup.
- No cream?
- Only a little.
Så hittills har vi ätit: Vitt bröd, potatis och sallad. Jag är hungrig. Dessutom; När Per gick och pratade med han-med-tofsen som hela tiden lovat oss bra mat next meal, så hade han mage att uttala sig; - She is so serious! Well, tro fan att jag är seriös, jag är väl vegan av en anledning! Helvete. Imorse skulle vi fått sojamjölk så att vi kunde äta flingor, men icke.
Nästa ilska dök upp nyss när jag lyssnade på GSoC-presentationen (som Per var med i, he was great as usual). En av de sista slajdsen; How to make him want to stay involved in Debian. Vaddå him? Helvete. Need to say no more.
I övrigt tycker jag mycket om att vara här, jag har kul och träffar nice people. Det blir aggro-inlägg när jag är arg. Jag har egentligen mycket mer att berätta som är bra här än vad som är dåligt, men jag har ingen lust med det nu. Jag är ju inte him...
2009-07-19
Ich bin ein Berliner...
Vi är i Berlin och har hittills förundrats över hur Bono, som ju annars verkar vara en hyvens man, nästan gjorde oss till uteliggare igår... Efter att ha frågat oss runt på dryga tiotalet hotell och hostel, med samma dystra svar överallt; nej vi har inga rum och ja det är farligt i Berlin på nätterna, så fann vi tillslut en ganska skum hotellägare som hyrde ut ett kalasrum till oss. Vi sov som grisar, oink oink, hela eftermiddagen.
Nu sitter vi på Einstein Cafe och ska ta oss vidare till ett kommunikationsmuseum och vegan kebab. Ikväll åker vi till Geneve.
Tschüß!
Nu sitter vi på Einstein Cafe och ska ta oss vidare till ett kommunikationsmuseum och vegan kebab. Ikväll åker vi till Geneve.
Tschüß!
2009-07-08
Det här med sommarprat.
Jag tycker om att lyssna på radio. Ibland. Igår var det härligt: Nour. Lyckades lyssna litegrann på jobbet, lyssnade om alltihop hemma på kvällen, till det ljuva ljudet av symaskinen som äntligen hittat ut ur garderoben. Två fina etuin såg sent på kvällen dagens ljus, fast nattens. En till Pers leksak och en till min. Pers blev finare. Attans, han börjar bli grym! Min ser mer ut som en necessär än en fräck pryl från Billabong, men men, fina raka sömmar och ett bra jobb var det i alla fall. Note to self: Köp hem fodermaterial. Det är bra att ha.
Och. Jag vill vara ledig. Inspirerad till tusen efter gårdagens duster med symaskinen vill jag bara skapa. Sticka mina vantar, koda, sy, mm, osv und so weiter...
And I will.
Och. Jag vill vara ledig. Inspirerad till tusen efter gårdagens duster med symaskinen vill jag bara skapa. Sticka mina vantar, koda, sy, mm, osv und so weiter...
And I will.
2009-07-07
Harmonisk och rastlös?
Sitter på jobbet och lyssnar på EST. Det regnar. Per sov vidare när jag gick upp imorse. Varför heter det bävernylon och hur många bultar osv? Jag behöver några mål med den här dagen. Verkställ.
2009-07-06
Det hade var lätt för mig att säga...
... att jag inte hittar hem, men det gör jag, tror jag...
Den senaste tiden har jag ägnat många tankar och mycket energi åt min arbetsplats och tillhörande (med-?)människor. Jag är medveten om att det inte är en slump att jag råkar i trubbel hyfsat frekvent, men lik förbannat blir jag ganska förvånad och jävligt arg varje gång det händer. Den här gången var det inte ens jag som tog upp ett problem med någon jag hade problem med, utan någon som hade problem med mig. För att jag finns och för att jag kan säga och tycka saker. Till råga på allt är jag alltså vegan (både militant vegan och rabiat djurrättsaktivist, jojo - pass på alla djur, I shall eat your food...) och piercad i ansiktet. Fy för den lede. Suck. Men ovan nämnd problematik har fått mina chefer att tänka efter och visa var skåpet ska stå. I like it. Det finns hopp. Vi har fortfarande en lång väg att vandra, men de lyhörda får ett försprång och de andra... Vad ska jag säga? Finns det hopp för dessa? Hur vinner vi mot någon som inte tävlar, som redan tror att de vunnit? Jag vet inte. Jag vet inte...
Dock. Det finns en hel del grymma människor där jag jobbar. Yeah.
Den senaste tiden har jag ägnat många tankar och mycket energi åt min arbetsplats och tillhörande (med-?)människor. Jag är medveten om att det inte är en slump att jag råkar i trubbel hyfsat frekvent, men lik förbannat blir jag ganska förvånad och jävligt arg varje gång det händer. Den här gången var det inte ens jag som tog upp ett problem med någon jag hade problem med, utan någon som hade problem med mig. För att jag finns och för att jag kan säga och tycka saker. Till råga på allt är jag alltså vegan (både militant vegan och rabiat djurrättsaktivist, jojo - pass på alla djur, I shall eat your food...) och piercad i ansiktet. Fy för den lede. Suck. Men ovan nämnd problematik har fått mina chefer att tänka efter och visa var skåpet ska stå. I like it. Det finns hopp. Vi har fortfarande en lång väg att vandra, men de lyhörda får ett försprång och de andra... Vad ska jag säga? Finns det hopp för dessa? Hur vinner vi mot någon som inte tävlar, som redan tror att de vunnit? Jag vet inte. Jag vet inte...
Dock. Det finns en hel del grymma människor där jag jobbar. Yeah.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)