I våras försökte jag att göra det lite mysigare på min arbetsplats genom att köpa en sån där halvt odödlig blomma (ett paradisträd). Men. Hur mycket jag än vattnade så torkade den sönder och fick mig bara deppig. Så jag tog hem den. Efter en dag mådde den bra igen. Det är sån luft jag andas här, dag ut och dag in. Det är som en sån där kanariefågel de hade (har?) med sig ner i gruvor för att se när det är dags att ta sig ut.
My flower is my bird and it almost died. It is time to get out!
1 kommentar:
det här var bra skrivet. me likes.
Skicka en kommentar